Representation Nato, Bryssel

Hur fungerar Nato?

Nato är en multilateral, politisk-militär organisation som fattar sina beslut genom konsensus mellan de allierade. Varje medlemsland bestämmer själv över sin egen försvars- och säkerhetspolitik, och innehar vetorätt vid omröstningar. 

Vad gör Nato?

Nato upprätthåller det transatlantiska säkerhets- och försvarssamarbetet och utfärdar ömsesidiga säkerhets- och försvarsgarantier mellan medlemsländerna - ett angrepp på en allierad ska solidariskt bemötas som ett angrepp på hela alliansen. Detta finns överenskommet i den ofta citerade Artikel 5 i Washingtonfördraget.

Utöver den historiska uppgiften att värna de allierade ländernas suveränitet och territoriella integritet omfattar Natos verksamhet idag flera andra områden. Alliansen genomför tillsammans med partnerländer internationell krishantering i länder som Afghanistan, Kosovo och Irak. Nato arbetar även med kapacitetsuppbyggnad (Defence Capacity and Defence Institution Building) i flera partnerländer. Det kan exempelvis omfatta stöd till reformer inom säkerhetssektorn, utbildning i militär sjukvård eller utbildning i röjning av improviserade sprängladdningar (C-IED). Nato främjar också partnerländers så kallade interoperabilitet (förmågan att verka tillsammans med Nato i fält) för att möjliggöra gemensamma övningar och internationella insatser. Nato arbetar med även med stärkande av det civila försvaret.

Nato utvecklar arbetet med nya utmaningar utöver militärt försvar som till exempel hybrid- och cyberhot, terrorism, energisäkerhet, desinformation och samhällets motståndskraft.

Nato har en speciell representant för Kvinnor, fred och säkerhet som arbetar med jämställdhetsfrågor inom Natos verksamhetsområden och som även ansvarar för områden som Skydd av civila (PoC) och Barn och väpnade konflikter (CAAC).  

Vad skiljer Nato från EU?

Nato är en renodlad säkerhets- och försvarsallians. EU är en multidimensionell politisk union där den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken endast utgör en delmängd i ett bredare samarbete.

Nato är en mellanstatlig organisation. EU har delvis överstatliga kompetensområden. Till skillnad från EU kan Nato inte utfärda rättsligt bindande direktiv för sina medlemsländer.

Nato har genom USA:s och Kanadas medlemskap en transatlantisk säkerhets- och försvarspolitisk dimension som EU inte har.

22 av EU:s medlemsländer är också medlemmar i Nato. Bland dessa finns en del länder som gärna ser en mer utökad roll för EU på det säkerhets- och försvarspolitiska området, medan andra länder förordar en fortsatt tydlighet för Natos roll som huvudsaklig säkerhetsgarant för Europa. 

Vid Natos toppmöte i Warszawa i juli 2016 antog Nato och EU en deklaration om närmare samarbete för att gemensamt kunna bemöta de säkerhetsutmaningar de båda organisationerna står inför.  Ett närmare samarbete mellan organisationerna har därefter fortsatt att utvecklas på ett antal områden.

Hur stor är Natos armé?

Nato har ingen armé. Varje medlemsland bestämmer själva över sina försvarsresurser och stridskrafter. De allierade fattar egna beslut om vilka resurser som kan ställas till Natos förfogande. Nato har heller inga kärnvapen, dessa innehas av de allierade medlemsländerna USA, Storbritannien och Frankrike. Kärnvapen ingår samtidigt som en komponent i Natos avskräckning (deterrence).

Alliansen har däremot en gemensam ledningsstruktur, planeringsresurser och sambandsmedel som möjliggör ett snabbt agerande när situationen så kräver. Tack vare denna permanenta ledningsstruktur har Nato förmåga och resurser att planera och leda krävande territorialförsvars- och krishanteringsinsatser. Detta är resurser och förmågor som FN och EU inte har i samma utsträckning.

Hur är Natos relation till Ryssland?

Nato har haft en tvåspårspolitik gentemot Ryssland som består av försvar och avskräckning respektive dialog (Defence, Deterrence and Dialogue). Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina med start i februari 2022 är dialogen i praktiken avstannad. 

Efter Rysslands olagliga annektering av Krim 2014 och inblandning i kriget i östra Ukraina samt en omfattande militär upprustning har Nato vidtagit åtgärder för att stärka säkerheten i framförallt de baltiska länderna och Polen.

Nato och Ryssland har ett strategiskt partnerskap inom vilket allt praktiskt samarbete för närvarande är suspenderat. Under 2016 återupptog parterna till viss del den politiska dialogen inom ramen för det så kallade Nato-Rysslandsrådet.

Nato har idag formaliserade partnerskap med 40 länder i Europa, Nordafrika, Mellanöstern och Asien. Dessa länder ingår i tre regionala partnerskapsformat, Partnerskap för fred (PFF), Medelhavsdialogen (MD) och Istanbulinitiativet (ICI). Ett antal av partnerländerna i Asien benämns som globala partners men ingår inte i något partnerskapsformat.

• Den 16 maj 2022 fattade regeringen beslut om att ansöka om medlemskap i Nato, varpå ansökan överlämnades till Natos generalsekreterare den 18 maj. Det är regeringens bedömning att ett svenskt Nato-medlemskap är det bästa sättet att värna Sveriges säkerhet mot bakgrund av det i grunden förändrade säkerhetspolitiska läget efter Rysslands invasion av Ukraina.
• Den 29 juni beslutade Natoländernas stats- och regeringschefer vid alliansens toppmöte i Madrid att bjuda in Sverige att bli medlem i Alliansen. Den 5 juli skrev Nato-ländernas ambassadörer i Nordatlantiska rådet (NAC) under anslutningsprotokollet, vilket innebar att Sverige uppnådde så kallad invitee-status. Invitee-statusen innebär att Sverige deltar i NAC och andra Nato-möten som observatör. Sverige blir medlem i alliansen när alla Nato-medlemsländernas parlament och Sveriges riksdag ratificerat anslutningsprotokollet, och dessa deponerats hos USA:s utrikesdepartement.

Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
Så fungerar Nato - Totalförsvarets forskningsinstitut - FOI

För mer information om Nato och Sverige och Nato hänvisar vi till:

NATO - Homepage

Sveriges väg in i Nato - Regeringen.se

Så fungerar Nato - Totalförsvarets forskningsinstitut - FOI

• 1994 gick Sverige med i Partnerskap för fred, PFP. Partnerskapet syftade till att bygga förtroende mellan Nato och andra stater i Europa och före detta Sovjetunionen, och skulle också förbättra partnerländers möjlighet att samverka med Nato. 1997 blev vi medlemmar i Euro-atlantiska partnerskapsrådet som var ett forum för politisk dialog som kompletterade det praktiska samarbetet i PFF.
• Sedan 1990-talet har Försvarsmakten ökat förmågan till samverkan med Nato genom att anamma Natostandarder, exempelvis engelska som ledningsspråk. Genom deltagande i Natoledda insatser i Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Afghanistan, Libyen och Irak har också den svenska försvarsmakten anpassats till Natos militära standard, så kallad interoperabilitet.
• Sedan 2013 har Sverige – utifrån vår egen planering som partnerland – deltagit i Natos mest avancerade övningar där Natoländerna har övat kollektivt försvar.
• 2014 blev Sverige och Finland så kallade Enhanced Opportunities Partners till Nato, mot bakgrund av Rysslands annektering av Krim. Det innebar bland annat en fördjupad säkerhetspolitisk dialog om Östersjöområdet och tätare informationsutbyte mellan Sverige, Finland och Nato.
• 2016 tecknade Sverige avtal om värdlandsstöd med Nato. Värdlandsavtalet gör det lättare för Sverige att kunna ta emot stöd från Nato vid kris eller krig, och reglerar vad som händer om en utländsk trupp under Natobefäl befinner sig på svenskt territorium. Det har gjort det enklare för Sverige att vara värdland för gemensamma internationella övningar.

Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
Så fungerar Nato - Totalförsvarets forskningsinstitut - FOI

För mer information om Nato och Sverige och Nato hänvisar vi till:

NATO - Homepage

Sveriges väg in i Nato - Regeringen.se

Så fungerar Nato - Totalförsvarets forsk

För mer information och bokning av studiebesök hänvisas till följande e-postadress: nato-representationen.bryssel@gov.se

Personer som i tjänsten ska delta i möten vid Natohögkvarteret ska alltid kontakta protokolls- och/eller säkerhetsavdelning vid respektive myndighet för utfärdande av ”Personnel Security Clearance", PSC. Ett PSC, kan vara giltigt under en längre period och gäller då för alla möten under den perioden.

Anmälan för inpassering till Natohögkvarteret ska ske minst tre arbetsdagar innan mötet äger rum till nato-representationen.bryssel.visit@gov.se.

I mailet anges:

• namn på besökaren
• mötesbenämning
• mötesdatum
• PSC Confirmation (enligt blankett AC/35-D/1038-REV3) bifogas mailet
• Eventuellt ansvarig kontaktperson på representationen

Besöksanmälan, enligt ovan, ska göras varje gång en person ska delta vid ett möte. Även eventuella frågor kring besöket kan skickas till den adressen. Om giltigt PSC redan finns, behöver detta inte skickas in vid återkommande besök.

Om ett PSC inte kan utfärdas, kontakta nato.representationen.bryssel.visit@gov.se 

Anmälan till själva mötet görs av deltagaren direkt till Natohögkvarteret enligt inbjudan.

Inpasseringskort hämtas i vakthuset vid huvudingången till Natohögkvarteret. Besökaren ska där visa upp giltig nationell ID-handling.