Parlamentariska församlingens (PACE) vårsession präglas av den oberoende korruptionsutredningen och åtgärder i anledning av denna. Debatt om Köpenhamnsdeklarationen. Danske utrikesministern Samuelsen redovisar resultat från det danska ordförandeskapet och Makedoniens utrikesminister Dimitrov pekar på positiva steg i god riktning för landet.
Korruptions-rapporten
Sessionen har präglats av den oberoende korruptions-utredningen av tre domare från Storbritannien, Sverige och Frankrike. Den redovisar ett antal brister i PACE avseende det interna regelverket och brist på transparens. I rapporten presenteras även starka misstankar mot ett antal parlamentarikers (MP:s) och tidigare MP:s om korrupt beteende eller andra otillbörliga metoder på sätt som resulterat i tillsättningar av rapportörer, valövervakarare, rapporter och beslut till Azerbajdzjan:s favör. Ett tjugotal personer namnges, bland dem den tidigare presidenten i PACE Pedro Agramunt, några tidigare ledare för PACE:s politiska grupperingar samt rapportörer och lobbyister, tillika tidigare MP:s. Bland de fem lobbyister som namnges återfinns tre tidigare MP:s från Sverige, Norge och Finland.
Diskussionerna under veckan har varit svåra. Krisen går djupt. Bitterheten från flertalet MP:s är stor mot de som enligt utredningen har brustit i respekten för grundläggande etiska regler och som därmed inte bara svikit sina väljare utan dragit hela Europarådets rykte i vanheder. Många pekar på att utredningar måste fortsätta också gällande andra länder som nämns i rapporten och pekar på behovet av djupgående reformer vad gäller regler, transparens, visselblåsare och utredningsmöjligheter. Samtidigt uttrycks en lättnad över att de oegentligheter som det länge talats om har kommit i dagern. Inom bl.a. den nordisk-baltiska kretsen av parlamentariker diskuteras åtgärder för att återställa förtroendet och öka transparensen.
På torsdagen antogs en första rapport och resolution som innefattar en rad initiala åtgärder av dels allmän natur, dels rörande kommitténs för regler och procedurer kommande hörande av de ledamöter som namngetts som misstänkta för oegentligheter eller för att inte ha samarbetat med utredningen. Hörandet skall ske enligt procedurer som återfinns i PACE nya uppförandekod som antogs i oktober 2017, som ger de namngivna möjlighet att komma med genmäle och relevant motbevisning.
I debatten om Köpenhamnsdeklarationen om EKMR-systemet (Europakonventionen om mänskliga rättigheter) som i april antogs av Europarådets justitieministrar välkomnades att medlemsstaterna bl.a. bekräftat sina åtaganden under EKMR, inklusive skyldigheten att fullt ut och snabbt verkställa Europadomstolens domar, samt understrukit den individuella klagorätten.
Flera talare saknade dock konkreta lösningar på befintliga problem, såsom bristande nationell implementering och domstolens höga målbalanser. Dessutom uttrycktes oro över idéerna om dialog mellan medlemsstaterna och domstolen som, om de utvecklades på fel sätt, skulle kunna hota domstolens oberoende. Rekommendationen antogs oförändrad och finns att läsa här. Nästa steg är att deklarationen ska antas vid utrikesministermötet i maj.
I sitt tal presenterade utrikesminister Anders Samuelsen de viktigaste resultaten från det danska ordförandeskapet i ministerkommittén, som nu närmar sig sitt slut. Danmarks huvudprioritet hade varit att reformera och stärka Europakonventionen och domstolens arbete. Samuelsen ansåg att den nyss antagna Köpenhamnsdeklarationen skulle säkra ett bättre skydd för mänskliga rättigheter (MR), inklusive göra Europadomstolens arbete mer effektivt och balanserat samt åstadkomma en bättre dialog mellan medlemsstater och domstolen. Övriga fyra prioriteringar hade varit att stärka rättigheterna för personer med funktionsvariationer, demokratiutbildning för barn och unga, tortyrbekämpning samt jämställdhet mellan könen och för HBTQ-personer. I alla dessa frågor hade vissa resultat uppnåtts. Danmark hade också hanterat den budgetkris som drabbat Europarådet genom att anta de beslut som erfordrades.
I utrikesminister (UM) Dimitrovs tal till den parlamentariska församlingen låg fokus på de positiva steg som FYROM tagit sedan förra årets våldsamheter. UM Dimitrov beskrev FYROM:s arbete med reform av rättsväsendet, förstärkt mediefrihet och åtgärder mot korruption och noterade att ansträngningarna har fått erkännande i rapporter från både EU-kommissionen och Freedom House (som mäter demokrati och mediefrihet). EU-kommissionen har föreslagit att anslutningsförhandlingar kunde påbörjas, något FYROM ser fram emot. Dimitrov påpekade dock att vägen mot EU var lika viktig som målet och att landet oavsett behöver göra reformer och vidta förändringar mot en stabilare demokrati. Angående förhandlingarna mellan landet och Grekland om landets namn gav Dimitrov uttryck för en försiktig optimism och ansåg att det från båda sidor nu finns ett genuint intresse av att nå en lösning på denna segslitna fråga.