- Svenska
Både Sverige och Litauen har tillträtt Haagkonventionen från 1961 om slopandet av kravet på legalisering av utländska allmänna handlingar. Genom konventionen ersätts legaliseringen med ett intyg, en s.k. apostille, utfärdat av en behörig myndighet i den stat där handlingen upprättats.
En apostille-stämpel är ett intyg om att en namnteckning, ett sigill och/eller en stämpel på en svensk handling är äkta och i vilken egenskap undertecknaren skrivit på. Intyget säger alltså inget om innehållet i handlingen.
När handlingen försetts med apostille-stämpeln utfärdad av notarius publicus i Sverige ska den gälla i den mottagande konventionsstaten utan vidare åtgärd, d.v.s normalt krävs inget ytterligare godkännande från Sveriges ambassad i Vilnius.
I Sverige är det endast Notarius Publicus som har behörighet att utfärda apostille-stämpel. Notarius Publicus utses av länsstyrelsen i varje län och finns i de flesta svenska städer. Notarius Publicus är lätta att hitta om du söker på internet. En apostille bör finnas på den svenska originalhandlingen innan den översätts.
Legalisering:
En legalisering innebär att UD intygar att en namnteckning och sigill/stämpel på en svensk handling är äkta samt i vilken egenskap undertecknaren har skrivit på. Efter det att UD har legaliserat handlingen ska den vanligen också bestyrkas av den utländska ambasaden i Stockholm, som företräder det land där handlingen ska användas.
Ambassaden gör inga legaliseringar, utan dessa görs av Regeringskansliets juridiska expedition.
Läs mer om apostille och legalisering på Regeringens hemsida.
Information about document legalisation in English can be found here.