Arv i internationella situationer i Island

Eftersom Island inte är med i EU, tillämpas inte EU:s arvsförordning i Island, utan enbart den nordisk arvskonventionen. Enligt denna gäller sedan länge att den avlidnes hemvist styr i vilket nordiskt land arvet ska handläggas och det ska som huvudregel gälla även framöver (hemvistprincipen är den som också gäller enligt EU:s arvsförordning). Som utgångspunkt gäller alltså att arv efter en svensk medborgare som hade hemvist i Island ska prövas i Island, enligt isländsk lag. Den nordiska arvskonventionen har dock nu anpassats för att i så stor utsträckning som möjligt överensstämma med EU:s arvsförordning. Det innebär bl.a. att det införts en möjlighet för en person att genom ett särskilt lagvalsförordnande i ett testamente välja att lagen i det land där han eller hon är medborgare vid tidpunkten för sitt val, eller vid sin död, ska tillämpas på arvet.  

Mer information finns i prop. 2014/15:105 (se särskilt s. 23 f. och 47 f. om den nordiska arvskonventionen).