- Svenska
Hälsa
Sexuell och reproduktiv hälsa är ett eftersatt område i Uganda. Att känna till och förstå orsaker och konsekvenser av till exempel oönskade graviditeter och hur sexuellt överförbara sjukdomar sprids är särskilt viktigt för landets unga befolkning. Sverige har stött ungdomsmottagningen Naguru Teenage Information and Health Center i mer än 10 år med syftet att bidra till en minskning av oönskade tonårsgraviditeter, sexuellt våld, hiv och andra sexuellt överförbara infektioner. En av många aktiviteter på ungdomsmottagningen är hälsodialoger som leds av utbildade ledare. Detta görs två till tre gånger varje dag på kliniken och mellan 60-120 ungdomar nås dagligen.
Demokrati/Mänskliga Rättigheter
Sveriges utvecklingssamarbete inom demokrati och mänskliga rättigheter sker till största del genom samarbete med det civila samhället. Mycket av stödet syftar till att öka kapaciteten hos civilsamhället att hålla makthavare ansvariga och på olika sätt säkerställa att medborgarnas rättigheter, fastlagda i ugandisk lag och genom internationella konventioner, upprätthålls.
Sedan juli 2011 har Sverige, som en av åtta givare, gett stöd till programmet Democratic Governance Faciliy (DGF). DGFs stöd bygger i sin tur kapacitet hos främst det civila samhället men även statliga aktörer som arbetar med demokratisk samhällsstyrning och ökad respekt för mänskliga rättigheter i landet. DGF spelade en viktig roll för att utbilda människor inför valet 2016 till exempel. I verksamheten som de ugandiska organisationerna genomför ingår också att exempel på olika sätt att göra människor medvetna om sina rättigheter, tillhandahålla rättshjälp till utsatta grupper och att arbete för hållbar fred och försoning.
Diakonia är en svensk organisation som genom sitt samarbete med det ugandiska civilsamhället bidrar till att stärka demokratin och respekten för de mänskliga rättigheterna. Verksamheten är centrerad till norra och östra Uganda. Tillvägagångssättet har mycket gemensamt med DGF:s men Diakonias starka närvaro i landets utsatta nordöstra delar tillsammans med dess fokus på jämställdhet och sexuellt våld gör det till ett lämplig partner för att uppnå de svenska målen. Deras aktiviteter spänner över ett brett område och fokuserar till exempel på kvinnors politiska deltagande och att minska könsbaserat våld, inklusive könsstympning. Könsstympning är fortfarande vanligt i östra Uganda, men tack vare ett samarbete med organisationen Zoa har kunskapen om farorna och övergreppen ökat och acceptansen för seden minskar bland exempelvis traditionella ”kirurger” och ledare och därmed också invånare i området.
Ekonomisk tillväxt och produktiv sysselsättning
Det svenska stödet till förbättrade möjligheter för fattiga människor att bidra till och dra nytta av ekonomisk tillväxt och erhålla god utbildning, integrerar konkurrenskraft, produktiv sysselsättning för ungdomar och kvinnor, samt tillgång till och kontroll av produktiva resurser för kvinnor. Portföljen har hittills bidragit till inkluderande tillväxt, främst genom interventioner som riktar sig till landsbyggdens jordbrukssektor med särskild inriktning på kvinnor och ungdomar. Vilket i allt högre grad har gjorts i sammarbete med den privata sektorn.
Jordbrukssektorn i norra Uganda är mycket fragmenterad, vilket innebär att investeringar, produktivitet och inkomster fortfarande är låga. Detta bidrar till att den ekonomiska tillväxten är trög och livsmedelsosäkerheten är hög. Sedan 2015 stödjer därför Sverige Mercy Corps som arbetar för en förbättrad ekonomisk tillväxt och livsmedelssäkerhet i norra Uganda. Detta genom att förbättra tillgången av arbeten inom jordbrukssektorn och råvarumarknaden och ge ekonomisk kompetens och utbildning i affärsverksamhet. Mercy Corps sammarbetar med näringslivet och satsar på att endast köpa och exportera ekologiska produkter som t.ex. sesam och bomull. Stödet har resulterat i att utbildningarna som tillhandahålls är effektiva och 45 000 bönder har därmed fått en ökad färdighet i ekonomi och 1200 bönder har blivit sammanlänkade med lämpliga tjänsteleverantörer år 2016. Nya innovationer för att öka produktiviteten inom jordbruket har även utvecklats, vilket har lett till väldigt goda resultat för kvinnor och barn, som vanligtvis brukar vara de som utför de fysiskt tunga uppgifterna inom jordbruket. Förutsättningarna för sysselsättningsskapande har därmed förbättrats vilket generarar inkomster och i sin tur ekonomisk utveckling.
För att ta itu med utmaningarna på den ugandiska decentraliserade energimarknaden och utnyttja nya möjligheter och innovationer som kommer upp, genomför UNCDF nu en energiutmaningsfond (RECF) som Sverige stödjer genom programmet ”CleanStart”.
RECF syftar till att stödja 153 000 låginkomstkunder med förnybar energi, varav minst 50 % är kvinnor och andra hälften är ungdomar. RECF syftar vidare till att skapa 1000 nya jobb, varav minst 60 % av dessa är för kvinnor och 40 % är för ungdomar. Detta kommer att ske genom energibolagen och även genom nya försörjningsmöjligheter med förnybar energi. Upp till 160 000 ton koldioxidutsläpp förväntas bli avräknade som ett resultat. När det gäller marknadsutveckling strävar CleanStart efter att stödja ett mål för 15 små och medelstora företag för förnybar energi. Dessa kommer att fortsätta försörja samhället efter att projektperioden är över och på så sätt visa lönsamheten för rena energibolag. Den långsiktiga visionen för RECF är att bli en fristående anläggning för utvecklingspartners att tillhandahålla samordning, marknadskatalyserat stöd till energi SME i Uganda och bidra till en av Ugandas regerings prioriteringar inom energisektorn, som är att öka tillgången till moderna energitjänster genom landsbyggnadselektrifiering och utvecklingen av förnybar energi.
Forskning
Varje land behöver lokal kapacitet inom hälsa, naturvetenskap och teknik, jordbruk, samhällsvetenskap och humaniora för att kunna bygga upp egen forskning. Sverige stöder därför Makerere universitetet och fyra regionala universitet sedan 2000. Sedan dess har cirka 73,3 miljoner USD beviljats ugandiska och svenska universitet för forskningssamarbete. Under åren har huvudsakligt fokus varit att stärka forskningskapaciteten i landet och därigenom öka produktionen och användningen av vetenskapligt baserad kunskap som bidrar till Ugandas utveckling.
Det nuvarande forskningsprogrammet (November 2015-June 2020) uppgår till cirka 33 miljoner USD. Programmet består av 17 forskningsprojekt där 11 svenska universitet samarbetar med 4 ugandiska universitet, med Makerere i Kampala som huvudansvar för programmet. Naturvetenskap, samhällsvetenskap och hälsovetenskap är huvudområdena för samarbetet med ytterligare program för institutionellt stöd. Fokus för det aktuella programmet är att stärka utbildningen av doktorander lokalt, inrätta multidisciplinära forskargrupper som tar itu med breda tematiska områden, träning för offentliga partner universitetet och etablering av synergier och samarbete med regionala program som stöds av Sverige. Genus och sociala dimensioner kommer att behandlas i alla forskningsprojekt.
Exempel: Motståndskraftiga ekosystem
Partnerskap för att ” Building Resilient Ecosystems and Livelihoods to Climate Change and Disaster” (BREAD) är ett av de 17 forskningsprojekten I det nuvarande forskningsprogrammet. Projektet är ett samarbete mellan Makerere Universitet och Gulu Universitet i Uganda samt Lund och Uppsala universitet i Sverige. Det övergripande målet är att öka samhällets motståndskraft mot klimatförändringar och katastrofer.
Lovande anpassning och mildrande teknik och praxis i olika ekologiska zoner kommer att testat och marknadsföras. Detta projekt kommer att öka utbytet över det vetenskapliga gränssnittet som bygger samhällets motståndskraft och säkerhet mot katastrofrisker genom kunskapsgenerering och överföring.
Hittills har BREAD-projektet rekryterat 3 doktorander och 2 post-doktorander och har inflytande på nationell politik genom spridning av kunskap via ”National Disaster Risk Reduction Forum”. Vidare har forskningssamarbete upprättats mellan Makerere universitet och lokala regeringar (Kabale, Bududa distrikt, Shunya Community- baserad organisation, grundskolor, Kwaamwenfe lokalsamhälle och Masindi Natural Resource Mangement); Premiärministerns kontor. En ny läroplan för PhD-utbildning i katastrofriskhantering (DRM) har utvecklats och presenterats för relevanta intressanter i Mbale-distriktet. Detta för att få sina kommentarer innan de slutförs och presenteras till universitetets relevanta organ för godkännande.
Ett centrum för risk- och katastrofforskning har etablerats vid Makerere Universitet.