Folkrätten har en särskild betydelse för internationella relationer och säkerhet. Inom Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE) eftersträvas en alleuropeisk och fördragsfäst säkerhetsordning där folkrätt och mänskliga rättigheter är centralt invävda i säkerhetsbegreppet. OSSE:s militärpolitiska uppförandekod bygger på så väl FN-principer som åtaganden inom OSSE och är en av de grundläggande överenskommelserna för arbetet med mellanstatliga normer, demokratisk kontroll av väpnade styrkor, mänskliga samt individuella rättigheter och skyldigheter i fred, kris och konflikt.
Det svenska ordförandeskapet lyfte åter upp OSSE:s militärpolitiska uppförandekod på agendan under dagens säkerhetsdialog. Uppförandekoden antogs 1994, är politiskt bindande och ses som ett av OSSE:s viktigaste verktyg i det konfliktförebyggande arbetet. Uppförandekoden föreskriver att deltagarstaterna ska visa solidaritet till överenskomna etiska regler samt anger en minsta gemensam nämnare för demokratisk kontroll av deltagarstaternas väpnade styrkor.
Vid ett av höstens tidigare möten i Forumet för Säkerhetssamarbete (FSC) genomfördes en säkerhetsdialog med demokratisk kontroll av väpnade styrkor som tema. Vid dagens möte lades fokus på en av de etiska överenskommelserna inom uppförandekoden, individuella rättigheter för militär personal. Sverige har länge engagerat sig starkt för att sprida kunskap om denna del av koden och för dess efterlevnad, bland annat genom övning och utbildning av militär personal. Detta arbete har skett både i Sverige och internationellt där Sverige sedan kodens införande engagerat sig genom finansiering och deltagande i genomförandet av utbildningar och workshops för både civilsamhälle och militär personal, för implementering av koden i exempelvis Balkanområdet.
Mot bakgrund av detta valdes dagens tema – Fri och rättigheter samt skyldigheter för militär personal. Individens rättigheter inom till den militära uppförandekoden är ett brett område som inte alltid gets lika mycket uppmärksamhet som andra delar av koden, vilket bidrog till att dagens säkerhetsdialog bjöd på varierande perspektiv och tolkningar av konceptet. I presentationerna diskuterades bland annat individens rättigheter och skyldigheter i förhållande till den militära uppförandekoden, rekryters möjligheter till att påverka sin träning och utbildning samt lika rätt till deltagande.
Huvudtalare vid dialogen var generallöjtnant Chris Whitecross, befälhavare vid Natos försvarsakademi i Rom. I sin presentation redogjorde generallöjtnant Whitecross för både Natos och Kanadas implementering av den militära uppförandekoden. Genomgående betonades vikten av en omfattande implementering samt vikten av en bred förståelse för individers olikhet, och med den även förståelse för individers olika behov. Generallöjtnant Whitecross lade en betydande del av sin presentation på att diskutera kvinnors individuella rättigheter. Bland annat redogjorde hon för den kanadensiska försvarsmaktens interna utredning rörande sexuella trakasserier, som generallöjtnanten tidigare hade ansvaret över. "Varje man och kvinna som tjänar sitt land förtjänar att behandlas med värdighet och respekt - allt mindre är helt enkelt oacceptabelt" underströk generallöjtnant Whitecross.
Dagens två övriga talare var generalmajor Elena G. Knyazeva, biträdande chef för Militäruniversitetet vid det ryska försvarsministeriet och generalmajor Klas Eksell, Försvarsmaktens personaldirektör. Generalmajor Knyazeva höll en intressant presentation med fokus på kvinnor inom Rysslands försvar, inledningsvis ur ett historiskt perspektiv och sedan från ett mer samtida. Generalmajor Eksell redogjorde för Försvarsmaktens implementering av uppförandekoden och underströk att inom Försvarsmakten omfattas all anställd personal av samma rättigheter och skyldigheter, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Avslutningsvis lyftes vikten av att ge samtliga försvarsmaktsanställda verktyg att bygga en moralisk kompass baserad på en värdegrund i enlighet med den svenska militära uppförandekoden. Detta för att säkerställa att koden är en integrerad del i alla delar inom Försvarsmaktens arbete.
Sverige har länge engagerat sig starkt för att sprida kunskap om koden och för dess efterlevnad, bland annat genom just utbildning av militär personal. Läs mer här.
Inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) eftersträvas en alleuropeisk och fördragsfäst säkerhetsordning där folkrätt och mänskliga rättigheter är centralt invävda i säkerhetsbegreppet. Den militära uppförandekoden bygger på så väl FN-principer som åtaganden inom OSSE och är en av de grundläggande överenskommelserna för arbetet med mellanstatliga normer, mänskliga rättigheter samt individuella rättigheter och skyldigheter i konflikt. Mer information finns att hämta här.
